Personliga delen av frågestunden.
Fiddeli:
Hej En liten liten tanke/undran bara....
Läser ibland i din blogg om att liten är vaken/ledsen/orolig/etc vissa nätter. Det är inte så att detta faller samman med/efter hon har sovit borta hos sin pappa eller så? Kanske kan vara värt att försöka se om det är ett mönster efter hon har sovit borta eller om det är likadant fast hon sover hemma? Hade nämligen samma problem med ett av mina barn. Otröstlig och mådde inte alls bra av det, blev alldeles för stökigt och hattigt för honom. Vi var tvugna att ändra rutinerna litet där helt enkelt. Du verkar vara en otroligt fin mamma:)
Svar:
Hej! Och förlåt för de sena svaret, som ovan så passar jag på att svara dig nu när de är en liten frågestund på bloggen! Det är klart att det hänger ihop, det är inte konstigt. Hon har olika rutiner här hemma än vad hon har hos Pappa. Därför borde vi sätta oss ner och prata om hur de ska vara. För wiljas egna skull, man märker att hon blir orolig! hon har svårt att somna hemma, då hon vanligtvis sover innan 8. Men de är lite 'slappare' hos Pappa, så hon vänder på dygnen och sover inte riktigt som hon ska. Vi ska försöka ordna till så Wilja har de så bra som hon bara kan! nu under jul-lovet är de en sak, men sen när de är dagis igen så måste hon komma tillbaka helt i sina rutiner. Men då är hon hos Pappa varannan helg, och då känns de som okej att hon är uppe lite längre.
Men ett blankt nej om han har henne på vardagar! hon ska sova, så är det bara.
Kramar!
Jessica:
Heej! Jag måste börja med att berömma dig för en fin och intressant blogg. Har följt den en tid nu och tycker den är jättebra, dels för att jag själv är en relativt ung småbarnsmamma.
Jag känner igen mig mycket i dina skrivningar. Min fråga kanske kan uppfattas känslig och jag förstår om du inte vill svara på den, men även där känner jag igen mig i det du skriver då jag
också har en ganska knackig familjerelation till min pappa. Jag undrar helt enkelt hur din familjesituation ser ut? Kort o gott varför du inte har någon bra relation med din familj?
De gläder mig, trots att jag inte känner dig, att du har haft en fin julhelg. Främst för att jag berörs av ditt blogginlägg så pass..
Tack för en bra blogg och sköt om dig! Kram
Svar:
Hej Jessica! Jag är glad att du vågade ställa denna fråga, även om den är väldigt privat så vill jag även försöka hjälpa andra.. kommer inte berätta några detaljer, men till ett hum om varför de är som det är. I dagens läge så har jag enbart sporadisk kontakt med min Mamma, nästan ingenting alls med min Pappa. Men jag har min syster & bror! vilket jag är så tacksam över. Jag har 7 syskon, varav 2 som jag har kontakt med. Allting började när jag var väldigt liten, innan 6! men de var väl då allt braka lös. Pappa & mamma separerade, mamma har levt tillsammans med en man som varit elak på alla tänkbara sett enda fram till idag. Rättegång på rättegång, ja ni kan ju tänka er resten. Jag hade då ingen kontakt med min mor, mer än att jag åkte till dalarna och hälsade på henne ett par enstaka gånger per år! Hemma bodde jag med min Pappa som var en 'ordentlig alkoholist?' kan man skriva så? Som alltid skött sitt jobb till pricka, men som tagit första grogg när han kommit hem.
Vilket resulterat i att jag har fått tagit hand om mig själv, tvättat, lagat min mat sen innan jag var 8?
Han har alltid funnits där ekonomiskt, då jag har fått guld & gröna skogar, resor på resor. Men de jag ville ha var en Pappa! Flyttade hemifrån när jag var 15, och klarat mig själv sedan dess.. Hoppas du har fått en liten inblick, och till er alla andra som också har det jobbigt. Det blir bättre, de KAN bli bättre. Sluta inte att kämpa även om de inte kan kännas mörkare. För en dag, då står du där! och ser tillbaka på allt.. och känner tacksamhet, även om det varit ett helvete. De kommer göra dig till den du är idag! <3
Sara:
Jag har fastnat för din blogg, och tycket verkligen den är riktigt intresant att läsa!
Jag undrar, hade du och din nuvarande pojkvän inget skydd? Var det planerat?
KRAM!
Svar:
Hej Sara! Va roligt att du har hittat in här och gillar det nu ser :)
Ja, vi slutade medvetet med skydd i April då jag inte mådde bra av mina p-piller. Vi hade den tanken: händer de så händer det! Trodde dock att de skulle ta en sån tid innan alla hormoner va ute ur kroppen, jag ammade fortfarade. De sägs ju ha lite skydd, men tji fick vi, 6 veckor senare så var jag gravid. Det var självklart blandade känslor när vi väl var DÄR, även om vi visste. Då kom ju tankarna som: Kommer vi verkligen klara de här, är de inte lite tidigt.. Wilja är så liten! Men vi bestämde oss snabbt, vi visste båda två. Även vad folk kring oss tyckte, vi ville satsa allt. <3 Tacka gode gud för det!
Kristina:
Hej har halkat in på din blogg och läst den ett tag men aldrig kommenterat ;) . Måste säga att den är super ;) , ser alltid fram emot att logga in och läsa nya inlägg ;) .
Tycker du verkar vara en supermamma / flickvän och tror att alla negativa svar och inlägg du får kommer från folk som gjort allt för att få vara i dina kläder , svartsjuka är något
av det värsta som finns men kommer oxå alltid finnas ;( . Så stå du kvar med fötterna på jorden så kommer ert liv fortsätta att glänsa ;) . Önskar dig och din familj ett riktigt gott nytt
år och ser framemot lillasysters nedkomst ;) många kramar från en skånetös <3
Svar:
Men.. Jag vet inte vad jag ska säga när liknande kommentarer strömmar in! <3
Vill börja med att säga tack så mycket för varenda ett av dina ord som du skrev ned.
Självklart tror jag att till en del är de svartsjuka! Men sen är inte jag perfekt, långt ifrån. Jag har så mycket brister också! Skulle i många fall vilja vara i andras kläder, men jag försöker vara den bästa mamman & flickvännen som jag bara kan! :) De är nog så, alla kan inte älska alla. Tråkigt vore de annars! tror många blir provocerade av mig på något sätt, varför vet jag inte. Men så har de alltid varit!
Massa Kramar och tack igen <3
Jennie:
Fråga: menar inget illa. är det så bra att skaffa barn innan du och Linus varit ihop 1 år? hur länge hade ni varit ihop innan du blev gravid? Tänkte du inte på att det kanske är bättre att lära känna killen först i flera år innan man tänker på barn. kram.
P.S Du är jätte duktig på att ta kort. Du har en så JÄVLA bra blogg, sluta aldrig blogga!
Svar:
Hej Jennie! Självklart så var de denna reaktion vi väntade oss när vi beslöt att behålla vårat barn.
Till grejen, de kanske inte är de 'smartaste' draget, men någonstans ville vi båda. Att jag redan hade Wilja från innan gjorde detta val så mycket enklare! Vi visste vad vi väntade oss, speciellt Linus. Att skaffa barn tar ofta stryk på ett förhållande, OFTAST är de då för att Pappan inte riktigt är med eller tar sin roll & är ansvarsfull. Inte i ALLA fall, men i många. Linus hade visat sig göra mer för Wilja än vad jag någonsin drömt om!
Och hur han tar sig an henne, och vad han gör för henne. Så VET jag, att jag inte kunnat träffa en bättre kille. Och att han ska bli Pappa till vårat barn, kommer jag skatta mig lycklig över även om det inte håller föralltid (vilket jag så gärna hoppas). Sen använder jag mig inte av en abort som premetivmedel. Alla kan lägga ihop 1+1 , sex utan skydd. De blir barn! Man ska fan inte ligga om man tar så enkelt på en abort. Fy i helvete, där är jag helt emot.
Och tack så mycket för din fråga! de är säkert många som undrar över den, och nej! ska verkligen inte sluta blogga. Inte ännu iallafall! ;)
Kramar <3
Anonym:
Hej!
Jag undrar om du har egen vårdnad om Wilja?
gillar din blogg!
Jag vill vara anonym inför andra om du tar med denna kommentar men kan vara personlig för dig.
Svar:
Hej!
Nej, jag och Simon har delad vårdnad om Wilja, och så hoppas jag det förblir också. Vill att hon har lika mycket rätt till sin Pappa även om han och jag inte alltid kommer överens. Det ska inte hon drabbas över! Det är inte hon som valt jordelivet, utan vi som satt henne här. Då ska vi sköta om de också! <3
Linn:
Hejsan!
Vill bara börja med att säga att jag verkligen älskar din blogg, har följt den sen du vänta Wilja! Du verkar vara en helt underbar person!
Nu är det såhär, jag väntar mitt första barn fast det är väldigt tidigt bara vecka 10. Längtar tills nått börjar hända!!!
En sak jag är lite orolig över är hur vi ska klara allt ekonomiskt!
Min pojkvän har fast jobb, jag jobbar extra som servetris.
Hur klarar ni er, kanske en dum fråga men vad får du ut varje månad? Känner mig super dum som ställer den frågan. Har inga vänner som har barn så kan inte ställa den frågan till dem.
Du behöver absolut inte svara på denna fråga!
Tack för en bra blogg! kraaam
Svar:
Hej Linn! :) Vad glad ja blir! Hujedamig.. Hur har du orkat läsa hela tiden? :D
Vill börja med att säga ett STORT grattis till graviditeten. Och jag förstår din oro! Har du möjligtvist någon mail jag kan svara till?
Vill jätte gärna svara, men vill inte outa mig alldeles för mycket.
Kramar!
B:
Vad har Linus för relation till S? Kan de umgås liksom eller ja alltså träffas och så?
Vad tycker S om att du ska ha barn?
Svar:
Dom har den kontakten till varandra då dom kan hälsa utan problem vid hälsningar/lämning! mer än så vill jag inte att dom ska ha. Dom ska kunna ses vid kalas, etc. Men vill inte begära något utav dom! Utan vill dom - då är de upp till varandra. De båda har svårt för varandra på sitt sett - med all rätt.
Jag vet inte vad han tycker, och de känns inte riktigt som det viktigaste heller för mig måste jag säga.
Kram!
Anonym:
Hejsan! Om jag förstått det rätt så har du inte så bra "kontakt" med dina föräldrar. Hur kommer det sig?
Gillar din blogg! :)
Svar:
Hej! Om du läser lite här ovan så har jag svarat på den frågan en gång! :)
Är det något mer du undrar över så kontakta mig på mailen.
Kramar!
Anonym:
Hej! Här kommer lite frågor... Undrar ifall Lillasyster i magen var planerad?
Nu är det ju ett tag kvar tills du börjar jobba igen eftersom lilla bebisen kommer snart, men jag undrar vad jobbar du med annars? Är du utbildad frisör?
Kram! :)
Svar:
Både ja & nej, vi slutade med p-pillrena! Men hade inte en tanke på att de skulle gå så snabbt att bli gravida.
Så när vi väl va där, så hade vi svårt att bestämma oss för vad vi ville.. Även om vi båda innerst inne ville, så var vi ändå rädda. Med all rätt :) Nej, jag är inte utbildad frisör. Och är nu arbetslös till nästa barn! Så de gäller att söka under tiden som jag är hemma! :)
Kram!
Linnéa:
Men vad tråkigt med kommentarerna ovan.
Nu vet jag inte alls vad det pratas om men tycker ändå då är trist då jag faktiskt gillar Patricias glada och framåt sätt att skriva.
Till själva inlägget :),
Jag undrar hur mannen i hushållet tog +et på stickan, då ni inte varit tillsammans så länge.
Och har ni planer på att flytta till större nu när liten ska komma till världen?
Trivs du bra som "ung mamma"? Och får du många kommentaren om att du är så "ung" och snart tvåbarnsmor?
Jag är väldigt glad i din blogg och tycker du får fram saker och ting på ett vettigt sätt. Ärlighet gillar jag! Och stå på dig (fast det märker jag ju att du gör).
Det verkar vara lite jävlar anamma i dig!
KRAM från Östersund
Svar:
Hej! :) Va roligt att du gillar bloggen, och hoppas att du stannar kvar här hos oss.
De var blandade känslor för oss båda! Vi hade ju inge skydd, så vi visste ju. Och vi pratade om barn ganska mycket, men vi fick en stor chock när när de väl visade iallafall. Linus blev väl mest kluven då han inte visste om han skulle klara rollen! Men Wilja gjorde nog valet för honom ganska lätt, de tog oss en vecka innan vi var helt säkra. Men ja, de talades om abort :)
Nej faktiskt inte, det beror väl lite på hur man är. Klart att den första reaktionen är: nämen oj! Men sen så faller det sig ganska naturligt att jag har barn. Iallafall vad jag har märkt? inte fått höra något negativt! Och har mycket sällan fått någon konstig blick på stan! De är jag glad över. Jag kan inte tänka mig något annat, har alltid velat bli en 'ungmamma' om man kan kalla de så, man är mamma som mamma oavsett ålder.
Men för mig så är de så jag vill ha det.
Massa Kramar, och hoppas jag svarade på dina frågor! ställ gärna mer om det finns något mer du undrar över.
Gammal Bålstabo:
Hej :)
Det är alltid så mysigt att läsa dig blogg och få se bilder på din urgulliga dotter! Måste bara undra hur det känns för dig att flytta till bålsta?
Känner du dig inte ensam? Det är ju tyvärr inte alltid så lätt att skaffa nya vänner i vår ålder. Kramar!
Svar:
Hej! Va kul att en annan forna bålsta-bo skriver.
Tack så jätte mycket vill jag börja med att säga :) Ja, hur de känns.. Väldigt blandat, ibland skitbra! Men som idag, så har de känts hopplöst och jag har verkligen känt mig skit ensam. Så de är från dag till dag! Klart att dagarna blir långa att vara hemma, sen när L kommer hem så äter han, sticker iväg och
tränar, eller umgås med sina vänner. Då känns de som ja inte gör något annat än o sitter HÄR.
Sen är jag själv så strandad nu för jag har så pass ont, vill inte åka tåg med wilja själv! Svårt att röra mig, att hinna med. Graviditeten har stoppat lite för mig!
Men hoppas på en bättre vår och sommar! :D lära känna lite nytt folk och så, jag behöver det.
Kramar!
Anonym:
Hej! Jag tänkte fråga en privat fråga men hittar aldrig något svar någon annan stans. Jag är gravid och arbetslös, hur mycket man man få som föräldrapenning om man som sagt är arbetslös,
eller du kanske är fast anställd?
Svar:
Om du är arbetslös så räknar dom 6 månader tillbaka i tiden från ditt beräknade BF (om jag inte har fel?) Jag har kvar min FP som jag hade med wilja,
då jag blev gravid 1.5 år efteråt. Om du är arbetslös så får du lägsta fp , om du tar ut fulla dagar (alltså 7 dagar i veckan) så ligger den på ca: 4300? sen barnbidrag på 1050.
Sen beror de ju på om du är tillsammans med barnets Pappa eller inte, annars tillkommer 1275:- i underhåll för barnet som han betalar varje månad.
Kramar!
Hej En liten liten tanke/undran bara....
Läser ibland i din blogg om att liten är vaken/ledsen/orolig/etc vissa nätter. Det är inte så att detta faller samman med/efter hon har sovit borta hos sin pappa eller så? Kanske kan vara värt att försöka se om det är ett mönster efter hon har sovit borta eller om det är likadant fast hon sover hemma? Hade nämligen samma problem med ett av mina barn. Otröstlig och mådde inte alls bra av det, blev alldeles för stökigt och hattigt för honom. Vi var tvugna att ändra rutinerna litet där helt enkelt. Du verkar vara en otroligt fin mamma:)
Svar:
Hej! Och förlåt för de sena svaret, som ovan så passar jag på att svara dig nu när de är en liten frågestund på bloggen! Det är klart att det hänger ihop, det är inte konstigt. Hon har olika rutiner här hemma än vad hon har hos Pappa. Därför borde vi sätta oss ner och prata om hur de ska vara. För wiljas egna skull, man märker att hon blir orolig! hon har svårt att somna hemma, då hon vanligtvis sover innan 8. Men de är lite 'slappare' hos Pappa, så hon vänder på dygnen och sover inte riktigt som hon ska. Vi ska försöka ordna till så Wilja har de så bra som hon bara kan! nu under jul-lovet är de en sak, men sen när de är dagis igen så måste hon komma tillbaka helt i sina rutiner. Men då är hon hos Pappa varannan helg, och då känns de som okej att hon är uppe lite längre.
Men ett blankt nej om han har henne på vardagar! hon ska sova, så är det bara.
Kramar!
Jessica:
Heej! Jag måste börja med att berömma dig för en fin och intressant blogg. Har följt den en tid nu och tycker den är jättebra, dels för att jag själv är en relativt ung småbarnsmamma.
Jag känner igen mig mycket i dina skrivningar. Min fråga kanske kan uppfattas känslig och jag förstår om du inte vill svara på den, men även där känner jag igen mig i det du skriver då jag
också har en ganska knackig familjerelation till min pappa. Jag undrar helt enkelt hur din familjesituation ser ut? Kort o gott varför du inte har någon bra relation med din familj?
De gläder mig, trots att jag inte känner dig, att du har haft en fin julhelg. Främst för att jag berörs av ditt blogginlägg så pass..
Tack för en bra blogg och sköt om dig! Kram
Svar:
Hej Jessica! Jag är glad att du vågade ställa denna fråga, även om den är väldigt privat så vill jag även försöka hjälpa andra.. kommer inte berätta några detaljer, men till ett hum om varför de är som det är. I dagens läge så har jag enbart sporadisk kontakt med min Mamma, nästan ingenting alls med min Pappa. Men jag har min syster & bror! vilket jag är så tacksam över. Jag har 7 syskon, varav 2 som jag har kontakt med. Allting började när jag var väldigt liten, innan 6! men de var väl då allt braka lös. Pappa & mamma separerade, mamma har levt tillsammans med en man som varit elak på alla tänkbara sett enda fram till idag. Rättegång på rättegång, ja ni kan ju tänka er resten. Jag hade då ingen kontakt med min mor, mer än att jag åkte till dalarna och hälsade på henne ett par enstaka gånger per år! Hemma bodde jag med min Pappa som var en 'ordentlig alkoholist?' kan man skriva så? Som alltid skött sitt jobb till pricka, men som tagit första grogg när han kommit hem.
Vilket resulterat i att jag har fått tagit hand om mig själv, tvättat, lagat min mat sen innan jag var 8?
Han har alltid funnits där ekonomiskt, då jag har fått guld & gröna skogar, resor på resor. Men de jag ville ha var en Pappa! Flyttade hemifrån när jag var 15, och klarat mig själv sedan dess.. Hoppas du har fått en liten inblick, och till er alla andra som också har det jobbigt. Det blir bättre, de KAN bli bättre. Sluta inte att kämpa även om de inte kan kännas mörkare. För en dag, då står du där! och ser tillbaka på allt.. och känner tacksamhet, även om det varit ett helvete. De kommer göra dig till den du är idag! <3
Sara:
Jag har fastnat för din blogg, och tycket verkligen den är riktigt intresant att läsa!
Jag undrar, hade du och din nuvarande pojkvän inget skydd? Var det planerat?
KRAM!
Svar:
Hej Sara! Va roligt att du har hittat in här och gillar det nu ser :)
Ja, vi slutade medvetet med skydd i April då jag inte mådde bra av mina p-piller. Vi hade den tanken: händer de så händer det! Trodde dock att de skulle ta en sån tid innan alla hormoner va ute ur kroppen, jag ammade fortfarade. De sägs ju ha lite skydd, men tji fick vi, 6 veckor senare så var jag gravid. Det var självklart blandade känslor när vi väl var DÄR, även om vi visste. Då kom ju tankarna som: Kommer vi verkligen klara de här, är de inte lite tidigt.. Wilja är så liten! Men vi bestämde oss snabbt, vi visste båda två. Även vad folk kring oss tyckte, vi ville satsa allt. <3 Tacka gode gud för det!
Kristina:
Hej har halkat in på din blogg och läst den ett tag men aldrig kommenterat ;) . Måste säga att den är super ;) , ser alltid fram emot att logga in och läsa nya inlägg ;) .
Tycker du verkar vara en supermamma / flickvän och tror att alla negativa svar och inlägg du får kommer från folk som gjort allt för att få vara i dina kläder , svartsjuka är något
av det värsta som finns men kommer oxå alltid finnas ;( . Så stå du kvar med fötterna på jorden så kommer ert liv fortsätta att glänsa ;) . Önskar dig och din familj ett riktigt gott nytt
år och ser framemot lillasysters nedkomst ;) många kramar från en skånetös <3
Svar:
Men.. Jag vet inte vad jag ska säga när liknande kommentarer strömmar in! <3
Vill börja med att säga tack så mycket för varenda ett av dina ord som du skrev ned.
Självklart tror jag att till en del är de svartsjuka! Men sen är inte jag perfekt, långt ifrån. Jag har så mycket brister också! Skulle i många fall vilja vara i andras kläder, men jag försöker vara den bästa mamman & flickvännen som jag bara kan! :) De är nog så, alla kan inte älska alla. Tråkigt vore de annars! tror många blir provocerade av mig på något sätt, varför vet jag inte. Men så har de alltid varit!
Massa Kramar och tack igen <3
Jennie:
Fråga: menar inget illa. är det så bra att skaffa barn innan du och Linus varit ihop 1 år? hur länge hade ni varit ihop innan du blev gravid? Tänkte du inte på att det kanske är bättre att lära känna killen först i flera år innan man tänker på barn. kram.
P.S Du är jätte duktig på att ta kort. Du har en så JÄVLA bra blogg, sluta aldrig blogga!
Svar:
Hej Jennie! Självklart så var de denna reaktion vi väntade oss när vi beslöt att behålla vårat barn.
Till grejen, de kanske inte är de 'smartaste' draget, men någonstans ville vi båda. Att jag redan hade Wilja från innan gjorde detta val så mycket enklare! Vi visste vad vi väntade oss, speciellt Linus. Att skaffa barn tar ofta stryk på ett förhållande, OFTAST är de då för att Pappan inte riktigt är med eller tar sin roll & är ansvarsfull. Inte i ALLA fall, men i många. Linus hade visat sig göra mer för Wilja än vad jag någonsin drömt om!
Och hur han tar sig an henne, och vad han gör för henne. Så VET jag, att jag inte kunnat träffa en bättre kille. Och att han ska bli Pappa till vårat barn, kommer jag skatta mig lycklig över även om det inte håller föralltid (vilket jag så gärna hoppas). Sen använder jag mig inte av en abort som premetivmedel. Alla kan lägga ihop 1+1 , sex utan skydd. De blir barn! Man ska fan inte ligga om man tar så enkelt på en abort. Fy i helvete, där är jag helt emot.
Och tack så mycket för din fråga! de är säkert många som undrar över den, och nej! ska verkligen inte sluta blogga. Inte ännu iallafall! ;)
Kramar <3
Anonym:
Hej!
Jag undrar om du har egen vårdnad om Wilja?
gillar din blogg!
Jag vill vara anonym inför andra om du tar med denna kommentar men kan vara personlig för dig.
Svar:
Hej!
Nej, jag och Simon har delad vårdnad om Wilja, och så hoppas jag det förblir också. Vill att hon har lika mycket rätt till sin Pappa även om han och jag inte alltid kommer överens. Det ska inte hon drabbas över! Det är inte hon som valt jordelivet, utan vi som satt henne här. Då ska vi sköta om de också! <3
Linn:
Hejsan!
Vill bara börja med att säga att jag verkligen älskar din blogg, har följt den sen du vänta Wilja! Du verkar vara en helt underbar person!
Nu är det såhär, jag väntar mitt första barn fast det är väldigt tidigt bara vecka 10. Längtar tills nått börjar hända!!!
En sak jag är lite orolig över är hur vi ska klara allt ekonomiskt!
Min pojkvän har fast jobb, jag jobbar extra som servetris.
Hur klarar ni er, kanske en dum fråga men vad får du ut varje månad? Känner mig super dum som ställer den frågan. Har inga vänner som har barn så kan inte ställa den frågan till dem.
Du behöver absolut inte svara på denna fråga!
Tack för en bra blogg! kraaam
Svar:
Hej Linn! :) Vad glad ja blir! Hujedamig.. Hur har du orkat läsa hela tiden? :D
Vill börja med att säga ett STORT grattis till graviditeten. Och jag förstår din oro! Har du möjligtvist någon mail jag kan svara till?
Vill jätte gärna svara, men vill inte outa mig alldeles för mycket.
Kramar!
B:
Vad har Linus för relation till S? Kan de umgås liksom eller ja alltså träffas och så?
Vad tycker S om att du ska ha barn?
Svar:
Dom har den kontakten till varandra då dom kan hälsa utan problem vid hälsningar/lämning! mer än så vill jag inte att dom ska ha. Dom ska kunna ses vid kalas, etc. Men vill inte begära något utav dom! Utan vill dom - då är de upp till varandra. De båda har svårt för varandra på sitt sett - med all rätt.
Jag vet inte vad han tycker, och de känns inte riktigt som det viktigaste heller för mig måste jag säga.
Kram!
Anonym:
Hejsan! Om jag förstått det rätt så har du inte så bra "kontakt" med dina föräldrar. Hur kommer det sig?
Gillar din blogg! :)
Svar:
Hej! Om du läser lite här ovan så har jag svarat på den frågan en gång! :)
Är det något mer du undrar över så kontakta mig på mailen.
Kramar!
Anonym:
Hej! Här kommer lite frågor... Undrar ifall Lillasyster i magen var planerad?
Nu är det ju ett tag kvar tills du börjar jobba igen eftersom lilla bebisen kommer snart, men jag undrar vad jobbar du med annars? Är du utbildad frisör?
Kram! :)
Svar:
Både ja & nej, vi slutade med p-pillrena! Men hade inte en tanke på att de skulle gå så snabbt att bli gravida.
Så när vi väl va där, så hade vi svårt att bestämma oss för vad vi ville.. Även om vi båda innerst inne ville, så var vi ändå rädda. Med all rätt :) Nej, jag är inte utbildad frisör. Och är nu arbetslös till nästa barn! Så de gäller att söka under tiden som jag är hemma! :)
Kram!
Linnéa:
Men vad tråkigt med kommentarerna ovan.
Nu vet jag inte alls vad det pratas om men tycker ändå då är trist då jag faktiskt gillar Patricias glada och framåt sätt att skriva.
Till själva inlägget :),
Jag undrar hur mannen i hushållet tog +et på stickan, då ni inte varit tillsammans så länge.
Och har ni planer på att flytta till större nu när liten ska komma till världen?
Trivs du bra som "ung mamma"? Och får du många kommentaren om att du är så "ung" och snart tvåbarnsmor?
Jag är väldigt glad i din blogg och tycker du får fram saker och ting på ett vettigt sätt. Ärlighet gillar jag! Och stå på dig (fast det märker jag ju att du gör).
Det verkar vara lite jävlar anamma i dig!
KRAM från Östersund
Svar:
Hej! :) Va roligt att du gillar bloggen, och hoppas att du stannar kvar här hos oss.
De var blandade känslor för oss båda! Vi hade ju inge skydd, så vi visste ju. Och vi pratade om barn ganska mycket, men vi fick en stor chock när när de väl visade iallafall. Linus blev väl mest kluven då han inte visste om han skulle klara rollen! Men Wilja gjorde nog valet för honom ganska lätt, de tog oss en vecka innan vi var helt säkra. Men ja, de talades om abort :)
Nej faktiskt inte, det beror väl lite på hur man är. Klart att den första reaktionen är: nämen oj! Men sen så faller det sig ganska naturligt att jag har barn. Iallafall vad jag har märkt? inte fått höra något negativt! Och har mycket sällan fått någon konstig blick på stan! De är jag glad över. Jag kan inte tänka mig något annat, har alltid velat bli en 'ungmamma' om man kan kalla de så, man är mamma som mamma oavsett ålder.
Men för mig så är de så jag vill ha det.
Massa Kramar, och hoppas jag svarade på dina frågor! ställ gärna mer om det finns något mer du undrar över.
Gammal Bålstabo:
Hej :)
Det är alltid så mysigt att läsa dig blogg och få se bilder på din urgulliga dotter! Måste bara undra hur det känns för dig att flytta till bålsta?
Känner du dig inte ensam? Det är ju tyvärr inte alltid så lätt att skaffa nya vänner i vår ålder. Kramar!
Svar:
Hej! Va kul att en annan forna bålsta-bo skriver.
Tack så jätte mycket vill jag börja med att säga :) Ja, hur de känns.. Väldigt blandat, ibland skitbra! Men som idag, så har de känts hopplöst och jag har verkligen känt mig skit ensam. Så de är från dag till dag! Klart att dagarna blir långa att vara hemma, sen när L kommer hem så äter han, sticker iväg och
tränar, eller umgås med sina vänner. Då känns de som ja inte gör något annat än o sitter HÄR.
Sen är jag själv så strandad nu för jag har så pass ont, vill inte åka tåg med wilja själv! Svårt att röra mig, att hinna med. Graviditeten har stoppat lite för mig!
Men hoppas på en bättre vår och sommar! :D lära känna lite nytt folk och så, jag behöver det.
Kramar!
Anonym:
Hej! Jag tänkte fråga en privat fråga men hittar aldrig något svar någon annan stans. Jag är gravid och arbetslös, hur mycket man man få som föräldrapenning om man som sagt är arbetslös,
eller du kanske är fast anställd?
Svar:
Om du är arbetslös så räknar dom 6 månader tillbaka i tiden från ditt beräknade BF (om jag inte har fel?) Jag har kvar min FP som jag hade med wilja,
då jag blev gravid 1.5 år efteråt. Om du är arbetslös så får du lägsta fp , om du tar ut fulla dagar (alltså 7 dagar i veckan) så ligger den på ca: 4300? sen barnbidrag på 1050.
Sen beror de ju på om du är tillsammans med barnets Pappa eller inte, annars tillkommer 1275:- i underhåll för barnet som han betalar varje månad.
Kramar!
