- Lilla bebis, vart tog tiden vägen?
Ikväll är jag ensam hemma och är alldeles blödig.. Sitter och kollar igenom alla dessa kort på Wilja när hon va så så liten. Kommer verkligen ihåg känslan när detta kort togs, jag va så stolt! Så förbaskat lycklig över att efter all väntan att hon äntligen va i min famn. Dom där dagarna som jag gick över var som bortblåsta! Bara lyckan och de där ruset som for igenom hela kroppen veckorna efter förlossningen. Jag va så hel, allt kändes så förbaskat bra! Åh, längtar tills dessa känslor svämmar över en. Jag kunde bara ligga och kolla på henne, hur länge som helst och ALDRIG tröttna! Jag bar henne hela tiden, ville inte lägga henne ifrån mig.. Ville inte lägga henne i vagnen, ville inte duscha utan att hon va med mig där inne! (och ja. De fick jag tillbaka nu;) ) Men.. Det va de värt! Jag vill ha denna fantastiska lilla tjej kring mig hela dagarna, nära mig. Vill att hon ska veta hur mycket jag älskar henne! för oj.. Det gör jag, som alla andra mammor älskar sina barn.
