Jag är inte död.
Inte ännu iallafall.. Igår fick jag åka hem, idag vaknade jag upp och hade ännu ondare än i torsdags! Imorse bestämde jag mig för att åka hem till mamma ifall jag skulle vara tvungen att åka in igen. För att veta att Wilja är trygg och har en plats att vara på! Och eftersom jag är okapabel till att ha henne ensam så kändes de som de rätta. Under kvällen har de känts förjävligt! Har legat still sen jag kom och har bävat mig inför att gå upp på toa. Känner mig även nominerad som den tråkigaste mamman! Märker av hur frustrerad och arg Wilja är på mig! :( känns det inte bättre när jag vaknar så åker jag in till akademiska igen och vägrar åka hem förens dom vet vad felet är! Vill inte ha de såhär ont, bebisens rörelser och sparkar ska man njuta av.. Nu kvider jag mig så fort hon rör sig, varenda rörelse är som ett helvete. Gör ont utanpå, innan på! Precis överallt.
Hoppas ni står ut, orkar inte riktigt blogga.. Kram till er <3