Helt absurt hur allt kan kännas så overkligt! det här var nog den sissta platsen jag trodde att jag skulle vara på för ett år sen, i soffan i vardagsrummet med en flickvän och barn sovandes i sovrummet, och på väg ut i köket för att diska.

missta mig inte jag är världens lyckligaste pappa och pojkvän med min egna underbara familj som jag håller närmast. men det är verkligen nu som chocken börjar lägga sig, i fem dagar har jag varit som i en dvala, svävat på moln kan man säga, men det är nu det biter tag...JAG ÄR FARSA!!!
herregud jag har en egen liten dotter, hon är jätte liten och hon är min bara min! eller nästan Patricia är väl med på nått hörn där med, men jag har 50% att säga till om, jag ska uppfostra henne, vilket jäkla ansvar!.

Det är helt absurt hur mycket det är som snurrar i mitt huvud just nu, allt bara slog till på en gång, det är absolut inte så att jag ångar mig eller nått sånt tvärtom det är nu jag känner vilket otroligt ansvar jag har och hur stort det här är, det är jag som ska uppfostra och leda henne rätt i livet.
är det någon gång i livet som jag vill se in i framtiden så är det nu inte bara för att se vilken vacker tjej hon kommer bli utan även för att se vilka problem och vilka vägar jag måste hjälpa henne att ta så jag kan förbereda mig på dem så det inte bli fel, gud börbjude att det blir fel! hade aldrig kunna leva med att ha gjort något som skadat min lilla prinsessa, för det är precis vad hon är min lilla prinsessa.

jag undrar vad hon kommer bli för en tjej populär/inpopulär, punkare/brat, plugghäst/icke plugghäst, bråkig/snäll, kommer troligen bli killarnas favorit... ursäkta mig men fy fan vilket helvete hennes pojkvänner kommer få genomlida.
Men en sak vet jag iallfall, och det är att det kommer nu och föralltid att vara pappas lilla flicka<3!

Alla tankar och känslor som snurrar runt den här lilla tjejen är för mycket för att få in i ett inlägg, tror faktiskt att det är för mycket för att någonsin kunna förklara...

Ledsen för ett kanske ganska osamanhängande inlägg men jag var tvungen att skriva av mig lite, sen är klockan 02.05 och disken är inte klar än och jobbet imorn klockan sju.
Så nu blir det diska and get my mind all sorted out!
tänkte även slänga in ett inlägg senare i veckan om min syn på förlossningen kan ju va kul det med...
Så peace out, cya and ciao! Let's go to work tomorrow and make som fucking CASHING!!!

PS: Jag älskar er Wilja och Patricia

//Carl Kungen Simon Elis Farsan Brandén