Nu börjar mina tankar dra igång om förlossningen... Denna bild togs samma kväll som Wilja föddes för snart två år sedan! ♥
Mina tankar har börjat dra igång ordentligt nu när Lillasyster faktiskt snart kommer! Nu är det 8-12 veckor kvar tills hon är här, bara en sån sak! Det känns helt orimligt, jag förstår det inte ännu.

Min förlossning med Wilja var en dröm!
Ni som inte läst min förlossningsberättelse så finns det en kategori om just den.
Mina dagar övertiden va helt... Förjäkliga! Envisa unge, jag försökte med verkligen allt allt allt. Och till sist så orkade jag inte längre, utan fick hjälp så jag kunde åka in till Södertälje natten den 29 Mars. Bara för att vägra åka hem! nu fick dom helt enkelt göra VAD dom ville med mig. Skulle få en igångsättningstid 12.00 den 30:e, men 15 minuter innan så gick vattnet! och DÄR började mina stormvärkar från 0-100 på 3 minuter.
8 timmar senare så låg en liten flicka på sin Mammas bröst, och mitt liv började. ♥

Eftersom jag har en så fin upplevelse från Wilja så är jag så rädd denna gång att jag har målat upp den bilden alldeles förfinad?! De kan gå rent åt helvete, kan bli snitt? ush, jag bäver mig! Vill verkligen inte. Vill få föda fram min prinsessa... många har rädsla inför förlossning, jag har en så otrolig rädsla över snitt!
Kommer det bli en långdragen förlossning? Sugklocka & allt som hör till? Spricka? Alltså! fan, de skrämmer mig.

Det jag menar är, jag har nog en för BRA upplevelse! Och är inte ett dugg rädd inför de som komma skall. Utan jag ser fram emot de så mycket, de gjorde inte ens ont att föda! värkarna är ju från hell, men krystvärkarna var ju bara en så stor lättnad och allt försvann sakta sakta. Jag upplevde aldrig min livs mardröm.. Och jag är rädd över att jag ser framför mig hur bra förlossning med lillasyster blir. Även om de kanske slutar i panik?

Hur va era känslor kring förlossningen med era barn?

Bebisen

Nu kanske det börjar kännas som att du varit gravid i en evighet och det kan vara svårt att tänka sig att du ska vara gravid i ytterligare 10 veckor. Men din bebis måste fortfarande växa till sig en hel del innan han eller hon är redo att komma till världen. Bebisen är nu 41 cm från topp till tå och väger omkring 1,4 kg.

Även om din bebis ligger skyddad av fostervattnet och livmodern kan den känna och reagera på smärta. Man kan se med ultraljud hur bebisen övar på att andas för att göra sig redo för världen utanför. Om den sväljer fostervatten i fel struprör kan du känna hur den får hicka

Om din bebis föddes nu skulle den kunna hålla sig varm utan kuvös. Huden börjar bli mjuk och len allteftersom underhudsfettet utvecklas. Fettet isolerar mot kyla och fungerar som en energireserv.

Du

Din livmoders översta del kan du nu känna c:a 10 cm ovanför navlen. Livmodern, moderkakan och vätskemängden kommer att öka stadigt under de kommande 10 veckorna och du kommer förmodligen att gå upp ungefär ett halv kilo per vecka.

Eftersom du blir större blir det allt svårare att röra sig snabbt. Du är inte längre så smidig och du bör vara försiktig för att undvika att trilla och skada dig eller bebisen. Tänk på att bibehålla en god hållning när du sitter och står; det kommer att underlätta för dig och minska risken för smärtor i ryggen. Du bör rulla över på sidan innan du stiger upp efter liggande position för att undvika att belasta magmusklerna som är uttänjda och svagare än normalt.6

Här har ni magen! (Kommer förjäkla mycket magbilder denna graviditet....) Sorry!
Men tycker verkligen den har blivit stor nu, en GRAVIDMAGE! Men samtidigt, så är den inte så STOR? eller?
Ska bli spännande att höra vad SF måttet ligger på imorgon! Så mysigt att jämföra med Wiljas! ♥

Wilja vägde ju 3220 gr och var 47 cm när hon föddes 11 dagar övertiden.
Tror ni lillasyster blir mindre eller större??

Hittils denna graviditet så har jag inte haft en enda Craving!
Men de här toppar nog, FRYSTABÄR! så läskigt gott ♥ Jag har ju fått avsmak för allt flottigt! Kan räkna på fingarna hur många gånger vi ätit pizza och dylikt sen jag blev gravid. Likadant med godis, jag ÄLSKAR godis!? Men nu äter jag någon bit. Sen är det bra, vill inte ha och börjar må illa.
Men all annan mat går, och chips ska de va om de ska vara nått onyttigt! :D

Har ni fått avsmak för flottig mat? De är ganska vanligt va?

Barnet:

Mamman:
Om du är stressad eller upprörd reagerar barnet troligen på de stresshormoner som frigörs och cirkulerar över till barnet via moderkakan. Prova att lugna barnet genom att ta några lugnande andetag och slappna av. Prata lugnande, stryk över magen och rör dig mjukt så kommer de flesta barn till ro igen. Precis som efter födelsen. Det är högst individuellt hur stor mage du har. Även om måttet på tillväxtkurvan ligger högt så behöver ditt barn inte vara särskilt stort. Det växande barnet blir allt mer utrymmeskrävande och pressar dina inre organ åt sidan.

Livmodern trycker nedåt mot de stora blodkärlen. En del kvinnor får synligare, mer markerade blodkärl på benen och i ljumskarna. Hos en del gravida uppstår åderbråck eller hemorrojder. Riktigt stora åderbråck försvinner inte av sig själv. Det går i så fall att operera men inte förrän det har gått några månader efter förlossningen. Några blir bara mer svullna i benen och i fötterna när vätska från de överbelastade blodkärlen tränger ut i vävnaderna. Är det besvärligt kan det hjälpa att sitta en stund med benen i högläge. På Apoteket finns särskilda stödstrumpor att köpa. De underlättar återflödet av blod från fötterna och uppåt.

Jag vill börja med att tacka så otroligt för alla varma och fina krya-på-dig kommentarer som strömmat in, och är så ledsen över att jag inte har svarat till er! Som ni ser, så efter många om o men så fick jag komma hem över natten så Linus min underbara kom och hämtade mig! Ska vara tillbaka i Uppsala på avdelningen 09.00 imorgon..

Vi vet fortfarande inte vad de är som spökar, utan aktiviteterna i magen är bättre! Inga regelbundna sammandragningar, brincanylet gjorde toppen! dock så både kräktes jag och skaka igår. Började frysa och en frossa dök upp och febern kom. Natten va inge rolig alls, var ju fastande fram till 14 idag, så över 24 timmar så fick jag inte ens smutta på vatten! Även om man får i sig allt genom dropp så suger de ju..

Sänkan höjdes från 20 igår till 95, så det är nånting helt klart som pågår i kroppen! därför så ville dom inte släppa hem mig först, men efter att jag va helt förtvivlad, ingen mobil, inte planerat något så fick jag åka hem 'packa' en väska för att komma tillbaka och ta mer prover. Urinvägsinfektion vet vi iallafall, men de är inte den som orsakar de 'onda' i magen, så vad DE är, de vet dom fortfarande inte.

Men, jag mår mycket bättre nu än igår. Kunde knappt gå då, nu klarar jag de utan att bli svimfärdig!
Så ska bara njuta av kvällen hemma nu, återkommer såfort jag vet mer.

Saknar Wilja så jag snart dör!
Att vara ifrån sitt barn när man verkligen inte vill, är något som gör så jävlans ont! Att höra henne ledsen i telefon, att höra henne skrika efter mamma, de hugger! hon grinar, jag grinar.. Hoppas verkligen jag får åka hem helt imorgon, och få hem min prinsessa... Förlåt hjärtat, vill inte lämna ifrån dig såhär!♥

Barnet:

Inget fett behöver då brytas ner och på så vis hjälper alltså insulinet barnet att lägga på hullet under de sista graviditetsmånaderna.

Mamman:

Mindre plats för lungorna
Många kvinnor upplever att de nu blir mer känsliga och får humörsvängningar som de inte känner igen. Det är helt normalt. Situationen du befinner dig i är både känslomässigt överväldigande och
fysiskt belastande Ha överseende, sköt om dig på bästa sätt och berätta för din partner om dina tankar och känslor. Det är en spännande tid för er båda och det är viktigt att ni gör varandra delaktiga i det som sker. Kanske känns det verkligare nu för dig som snart skall bli pappa? Det är påtagligt att det är ett litet barn som rör sig där inne och du kan säkert känna hur barnet rör sig när du håller handen mot din kvinnas mage.

Egna tankar:

Nu börjar jag faktiskt l ä n g t a och nu börjar jag komma i den här perioden då jag BÖRJAR bli lite trött på magen! ;) Sen vet man hur mkt man kommer sakna den sen. Men det är nog helt normalt att tänka så!
Nu är det 12 veckor kvar, de är ingenting! Allting närmar sig med stormsteg, 3 ska bli 4. Det är otroligt! En familj, en familj på riktigt! ♥ Kan inte tänka mig att jag bara vägde 300 gram med och va 5 cm längre än pyret i magen när jag själv föddes..

Jag mår fortfarande jätte bra! Foglossningen som kom och spöka är bättre nu än förut, känns av självklart när jag går och så! Men inget som jag ska gnälla över. Sammandragningarna kommer fortfarande, rätt ofta och intensivt när jag anstränger mig! Kroppen börjar förbereda sig väl.
Lillasyster är otroligt efterlängtad nu♥

Egna tankar med Wilja i magen:

Annars mår jag oförskämt bra, som tidigare. Lite ont, men de börjar släppa nu också! :) ingen halsbränna, och foglossningen verkar ha dämpats. Ja! Om de inte vore för magen så skulle ja inte känt mig gravid! börjar inte bli tungt heller? Lite svårt att andas när hon lägger sig mot lungorna typ. Men de lilla får man allt ta! :)

Lite roligt att med båda flickorna så har alla 'krämpor' minskat i denna vecka! :D

återstår mognad och tillväxt. Barnet är fortfarande mycket magert då det inte har lagt på sig något underhudsfett ännu. Huden är röd, tunn och täckt med fosterfett. Ögonen och ögonlocken
är fullt utvecklade. Barnets hörsel har förfinats och det uppfattar mer nyanserat
röster, musik och plötsligt höga ljud.

Mamman:

Din sista trimester. Vid den här tiden i graviditeten känner många kvinnor av alla möjliga slags besvär. Ryggproblem är vanligt förekommande. Den allt tyngre magen gör att det blir svårare att hålla ryggen upprest. För att balansera sticker du antagligen ut hakan och svänger mer i korsryggen.
Det gör att du lätt blir trött, både i nacke och i korsrygg. Tänk på din hållning när
du står upp. Vila genom att ligga ner en stund varje dag och lägg gärna en kudde i svanken när du sitter. Har du ont i ryggen bör du vara försiktig med att lyfta, speciellt tyngre saker. Måste du ändå, så tänkt på att försiktigt böja dina knän och lyfta nära kroppen. Ömma ryggmuskler brukar må bra av lite försiktig massage. Kanske du kan be din partner?

Det är vanligt att gravida drabbas av klåda. Det kan vara hormonerna som påverkar huden eller kanske lider du av vätskebrist. I allvarliga fall kan klådan bero på förändringar i levern. Berätta för barnmorskan om din klåda så kan hon hjälpa dig med eventuell behandling.

Pappa/partner:

Det kan börja bli tungt för din partner nu. Hon kan känna sig både otymplig och oattraktiv. Tänk på att det kan vara viktigt för henne att få höra vad hon betyder för dig och vad fantastiskt det är att ni ska bli föräldrar.

Egna tankar:
Ja, jag mår fortfarande toppen! Sammandragningarna kommer ganska påtagligt och dom gör ondare. Det som är jobbigt nu är att magen är så spänd och hård, känns som jag lixom måste trycka ner allt? konstigt att förklara. Men det börjar närma sig, inte allt för lång tid kvar nu, helt obeskrivligt!♥

Mina tankar jag hade med Wilja i vecka 26+0:
Som sagt, ANFÅDD! allt jag kan säga. Såfort jag lägger mig ner så känns det som luften flyger ut ur mig. Och ONT... Hela vägen från svanken ner DÖDAR mig verkligen! gör så förbannat ont.
Ska till MVC och kolla om det är foglossning eller nått annat, nått fel är det ju. Eller om det är en nerv som sitter i kläm, svårt att säga.

Annars så är de bara bra! Sover jäkla dåligt, vaknar 5540 gånger per natt och KAN inte somna om inom 40 minuter. Så HEJ påsar under ögonen! :(

Barnet har nu passerat en viktig gräns. Det har kommit så långt i sin utveckling att det sannolikt skulle överleva utanför livmodern. Ögonen öppnar och sluter sig. De reagerar sedan en tid tillbaka
på ljus och mörker. Genom att rikta ett starkt ljus mot barnet har man kunnat se hur det lyfter händerna för att skydda sina ögon. Hjärnan utvecklas mycket snabbt, nu får hjärnbarken sina fåror och vindlingar så att alla nervceller skall får plats. Barnet har mer sammanhängande
sömnperioder, ibland stämmer de överens med dina egna. Navelsträngen
kan ibland vara snodd runt barnet men dess rörelsefrihet påverkas trots det sällan.
Navelsträngens korkskruvsliknande utseende gör den i viss mån eftergivlig.
Den består av en tjock geleaktig substans som effektivt skyddar de 3 blodkärlen
som leder mellan moderkakan och barnet inne i navelsträngens mitt.

Mamman:

Ni delar allt.
Livmodern når nu upp till din bröstkorg.

Bebisen delar dina känslor. Om du är ledsen, trött eller stressad känner barnet av det. Han eller hon reagerar på de stresshormoner som bildas i din kropp. Om du blir rädd för något kommer barnet att påverkas av adrenalinet i ditt blod. Men barnet reagerar också på när du känner dig glad, nöjd och älskad. Alla endorfiner flödar genom ditt blod och genom navelsträngen till din bebis.

Nu har bebisen mer tydliga sov- och vakenperioder. Känner du det? Du kanske ser ett mönster? Är hon eller han vaket samtidigt som du? Eller har du ett litet liv i magen som rumsterar omkring på natten?

Egna tankar:

Oj, ja mina tankar! Den här graviditeten har verkligen sagt POFF! Självklart börjar de kännas mer och mer 'tungt' om man kan kalla det så. Har man varit gravid innan så vet man ju att de finns mer att vänta på! ;)
Men inga kramper i vader eller dylikt ännu. Utan de är att jag har sammandragningar såfort jag gör nått känns det som! De har börjar hindrat mig från att bära Wilja... Leka aktivt med henne, så de gör mig lite ledsen! Att jag inte känner mig så PÅ :/ har dåligt samvete över det samtidigt som jag försöker leka med henne på alla möjliga sätt istället för att springa runt och busa. Men jag märker att hon tycker de är frustrerande också, när jag inte kan bära eller jaga henne! Springer jag så känns de som någon har skjutit mig i ryggen, så låter helst bli om jag ska vara ärlig.

Annars så mår vi bra jag & bebis! Magen växer på som det ska, något mindre än med Wilja fortfarande! Inte ökat allt för mycket i vikt, 6+ så vi fårse vart vi landar. Dock äter jag nu som aldrig förr! JÄMT sugen på nått....
KÖTT..... Potatis & bea! Japp, de tilltalar mig oerhört.